Krislåda: checklista för 72 timmar och en vecka

En krislåda är inget domedagsprojekt. Det är en låda, ett skåp eller en hylla med det ditt hushåll behöver för att klara sig hemma när vardagen slutar fungera: när strömmen går i flera dygn, när kranvattnet inte går att dricka, när vägarna är blockerade av snö eller när butikerna är stängda. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) betonar att det offentliga stödet då i första hand går till dem som behöver det mest, och att vi andra förväntas klara oss själva en tid. Det är därför hemberedskap räknas som en del av Sveriges totalförsvar.

Den här checklistan går igenom vad en krislåda ska innehålla, hur mycket du behöver för 72 timmar och för en vecka, och hur du anpassar mängderna efter hushållets storlek. Vill du ha exakta siffror för just din familj kan du använda vår vattenkalkylator och vår förrådskalkylator. De räknar i liter och kilo och ger en lista som du kan skriva ut.

Vad är en krislåda – och vad är den inte?

Ordet krislåda används på två sätt. Ibland menar man hela hemberedskapen, alltså allt du har hemma för att klara en kris. Ibland menar man en konkret låda med det allra viktigaste, samlat på ett ställe så att du hittar det i mörker. Vi rekommenderar båda: ett förråd i skafferiet som du roterar i vardagen och en tydligt märkt låda med det som inte får saknas, som ficklampor, batteriradio, tändstickor, förbandsmaterial och kopior av viktiga papper.

En krislåda är inte samma sak som en krisväska. Krisväskan är det du tar med dig om du måste lämna hemmet, till exempel vid en översvämning eller ett kemikalieutsläpp. Den ska vara lätt nog att bära. Krislådan stannar hemma och kan vara större och tyngre. Läs mer om väskan i vår checklista för krisväskan.

Utgå från de fyra grundbehoven

MSB:s material om hemberedskap utgår från några få grundbehov som alla människor har: vatten, mat, värme och möjlighet att få information. Till det lägger vi första hjälpen och hygien, eftersom små skador och dålig hygien snabbt blir stora problem när vården är hårt belastad. Tänk igenom varje område för sig och fråga dig: hur löser vi det här hemma i en vecka om strömmen är borta och vi inte kan handla?

Checklista: vatten

Vatten är det som tar slut först och det som är svårast att ersätta. En vuxen behöver minst 3 liter dricksvatten per dygn för att dricka och laga mat. Det är ett minimum i måttligt klimat och vid låg aktivitet. Vid värme, hårt arbete, sjukdom, graviditet eller amning behövs mer.

• Dricksvatten på flaska eller dunk: minst 3 liter per person och dygn. För 72 timmar blir det 9 liter per person, för en vecka 21 liter.
• Vatten till hygien och disk: räkna gärna med 1–2 liter extra per person och dygn. Det kan vara kranvatten som du tappar upp i rena dunkar.
• Tomma dunkar med kran: om kommunen ställer ut vattentankar behöver du något att hämta vatten i. Hinkar med lock går också.
• Vattenreningstabletter eller ett filter: för att kunna göra vatten från andra källor drickbart. Läs mer i vår guide om vattenreningstabletter.
• Ett sätt att koka vatten utan el: friluftskök eller stormkök med bränsle.

Köpt flaskvatten håller länge oöppnat. Vatten som du själv tappar upp i rena dunkar bör bytas ut ungefär var sjätte månad. Förvara dunkarna svalt och mörkt. Hur du gör steg för steg beskriver vi i guiden Så lagrar du vatten hemma inför en kris.

Checklista: mat

Maten i krislådan ska hålla i rumstemperatur, gå att äta kall eller tillagas snabbt, och kräva så lite vatten som möjligt. En vuxen behöver ungefär 2 000 kcal per dygn för att orka. I en kortare kris klarar man sig på mindre, men energin påverkar humör, omdöme och förmåga att hålla värmen.

• Konserver som går att äta kalla: bönor, linser, kikärtor, fisk, köttbullar, soppor och färdigrätter.
• Knäckebröd, skorpor och tunnbröd.
• Pasta, couscous, bulgur och snabbris som kokar på några minuter.
• Havregryn, müsli och välling- eller grötpulver.
• Nötter, jordnötssmör, torkad frukt, choklad och energibars.
• Mjölkpulver eller hållbar mjölk, och buljong för smak och salt.
• Särskild kost: modersmjölksersättning, barnmat, glutenfritt eller annat som någon i familjen behöver.
• Mat till husdjuren.
• Manuell konservöppnare.

Det enklaste sättet att hålla maten färsk är att köpa lite mer av det ni redan äter och alltid ta det äldsta först. Då slipper du slänga mat och du vet att familjen faktiskt äter det. Vår guide om att lagra mat för kris går igenom förvaring och rotation, och listan för ett matförråd på två veckor visar en hel inköpslista.

Checklista: värme

I Sverige är kylan det som snabbast gör ett långt strömavbrott farligt. En bostad som värms med el, fjärrvärme med elpumpar eller bergvärme blir kall när strömmen försvinner. Hur fort det går beror på huset, men räkna med att inomhustemperaturen kan sjunka rejält under det första dygnet en kall vinternatt.

• Varma kläder i lager: underställ, ullsockor, mössa och vantar till alla.
• Sovsäckar och extra filtar, gärna en per person.
• Räddningsfiltar (aluminiumfiltar) som komplement.
• Tändstickor eller tändare, och stearinljus eller värmeljus med säkra ljusstakar.
• Om du har en braskamin eller kakelugn: torr ved för minst en vecka.
• Om du använder en gaskamin eller fotogenkamin: en modell som är godkänd för inomhusbruk, bränsle och ett kolmonoxidlarm.
• Brandvarnare med batteri och en brandsläckare eller brandfilt.

Hur du håller värmen på ett säkert sätt beskriver vi i Värme utan el.

Checklista: information och kommunikation

Vid allvarliga händelser sänds Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) i Sveriges Radio P4. Det är radion du ska kunna lyssna på när mobilnätet och internet inte fungerar. Mobilmaster har ofta bara några timmars reservkraft, så räkna inte med att telefonen fungerar under ett långt strömavbrott.

• En radio som drivs med batteri, vev eller solcell. Se till att den tar in P4 där du bor.
• Extra batterier i rätt storlekar.
• Laddade powerbanks och en billaddare till mobilen.
• En utskriven lista med viktiga telefonnummer, eftersom kontaktlistan i mobilen inte hjälper om batteriet är slut.
• En överenskommen mötesplats och en kontaktperson utanför området.
• Kontanter i mindre valörer, eftersom kortbetalningar kan sluta fungera.

Mer om radio och kanaler hittar du i vår guide till krisradio.

Checklista: belysning

• En ficklampa eller pannlampa per person. Pannlampan lämnar händerna fria.
• En eller två batteridrivna lyktor som lyser upp ett helt rum.
• Extra batterier, och gärna laddningsbara lampor som du kan ladda med solcell eller powerbank.

Använd hellre batteribelysning än levande ljus. Stearinljus ger trivsel och lite värme, men orsakar varje vinter bränder.

Checklista: första hjälpen, läkemedel och hygien

• En förbandslåda med plåster, kompresser, elastisk binda, sårtvätt, tejp och engångshandskar. Se vår checklista för förbandslådan.
• Receptbelagda läkemedel för minst en vecka, och receptfria som värktabletter och febernedsättande.
• Handsprit, tvål, våtservetter och toalettpapper.
• Kraftiga soppåsar och en hink med lock, som nödtoalett om vatten och avlopp slutar fungera.
• Mensskydd, blöjor och annat som hushållet behöver.

Checklista: dokument och övrigt

• Kopior av id-handlingar, försäkringsbrev och viktiga vårduppgifter i en vattentät påse.
• Ett papper med vilka läkemedel familjemedlemmarna tar och i vilka doser.
• Silvertejp, multiverktyg och några kraftiga sopsäckar.
• Sällskapsspel, kortlek och böcker. Moralen spelar större roll än man tror.

Hur mycket behövs? 72 timmar och en vecka

Tabellen nedan visar ungefärliga mängder per person. Multiplicera med antalet personer i hushållet. Barn behöver mindre mat men lika mycket uppmärksamhet på vätska, och ammande eller gravida behöver mer.

Exempel efter hushållets storlek

• Ensamhushåll: 9 liter dricksvatten för 72 timmar och 21 liter för en vecka. Mat motsvarande ungefär en välfylld matkasse för veckan.
• Par: 18 liter för 72 timmar och 42 liter för en vecka. Två sovsäckar och två pannlampor.
• Familj med två vuxna och två barn: 36 liter för 72 timmar och 84 liter för en vecka om alla räknas som vuxna. Barnens mat kan vara mindre, men planera för extra välling, mellanmål och något tryggt att göra.
• Äldre eller sjuka i hushållet: lägg till läkemedel, hjälpmedel och batterier till medicinteknisk utrustning, och fundera över hur ni håller värmen för den som fryser lätt.

Siffrorna är en grund. Förrådskalkylatorn räknar om dem efter era åldrar och det scenario du vill förbereda dig för, och vattenkalkylatorn tar hänsyn till husdjur, klimat och aktivitet.

Bygg krislådan stegvis

Ingen behöver köpa allt på en gång. Ett sätt som fungerar för de flesta:

1. Vecka 1: vatten för 72 timmar, en ficklampa per person och en batteriradio.
2. Vecka 2: mat för 72 timmar som går att äta utan matlagning, och en konservöppnare.
3. Vecka 3: förbandslåda, läkemedel och hygienartiklar.
4. Vecka 4: friluftskök med bränsle, sovsäckar och kontanter.
5. Därefter: bygg ut vatten och mat till en vecka, och fortsätt sedan mot två veckor om du har plats.

Förvaring och underhåll

Förvara krislådan svalt, torrt och lättåtkomligt. Märk den tydligt och berätta för alla i hushållet var den står. Undvik att ställa vatten och mat i ett garage där det fryser eller blir mycket varmt. Gå igenom innehållet två gånger om året: kontrollera bäst före-datum, byt batterier, ladda powerbanks och testa radion. Sätt datum på vattendunkar som du har fyllt själv.

Det enklaste sättet att hålla ordning är att föra en lista. I Supply Locker kan du lägga in allt med utgångsdatum, se hur många dagar förrådet räcker för just din familj och få en påminnelse innan något går ut.

Vanliga misstag

• Bara mat som kräver el: frysta varor och mat som måste tillagas länge hjälper inte vid strömavbrott.
• För lite vatten: många har mat för en vecka men vatten för en dag.
• Ingen radio: utan radio vet du inte vad myndigheterna rekommenderar.
• Allt på ett ställe som är svårt att nå: en låda längst in i ett källarförråd är svår att hämta i mörker.
• Ingen plan: prata igenom med familjen vem som gör vad och var ni ses om ni inte når varandra.

Vill du gå vidare efter krislådan? Läs Strömavbrott – så förbereder du dig och 72-timmarsregeln.

Relaterad resurs: Vattenkalkylator.